• Startsida
  • / Statister skapade en realistisk krisövning

Statister skapade en realistisk krisövning

Hälso- och sjukvårdspersonal övade på olika skador som kan uppstå vid större krissituationer i samhället.

En kvinna står mellan två män och alla tre ler och tittar in i kameran.

Ansvariga för övningen från vänster: Chanaka Jayawardana (utbildningsledare), Ariana Forsberg (Medicinskt ansvarig sjuksköterska), Matti Pekkanen (Säkerhetssamordnare).

Vid en samhällskris gäller det att snabbt kunna sätta in akut vård under tiden som sjuktransport inväntas för vård på sjukhus.

I två dagar tränade personer från hälso- och sjukvårdsområdet på olika skador och scenarier som kan uppstå vid en större samhällskris. Situationer som vård- och omsorgspersonalen inte möter i sitt dagliga arbete. Det kan gälla amputationer, splitterskador och kraftiga brännskador. Cirka 80 personer deltog som till vardags är verksamma i kommunala och privata verksamheter.

Statister gjorde övningen realistisk

Syftet med övningen var att öka kunskapen och förbereda fler sjuksköterskor för hantering av katastrofmedicin. Cirka 35 statister hjälpte till att göra övningen realistisk genom att spela skadade och personalen fick exempelvis ta hand splitterskador och stora blödningar.

Beatrice Akua Bleppony jobbar som sjuksköterska på Vardaga Edsby slott. Hon var med på övningen och jobbade i team med Maria Torell från äldreboendet Attendo Fresta.

Jag och Maria hade en plan men den höll vi inte när statisterna började agera. Det var svårt att veta vem och vilken skada som var viktigast att prioritera och samtidigt få koll på vilken utrustning som behövdes. Jättebra och lärorikt att få delta på krisövningen, säger Beatrice.

Övningarna fokuserade på fem olika fokusområden; brännskador, ofrivillig amputation, fakturer, fämmande föremål som exempelvis splitter och glas.

Förberedda och observerade

Den hälso- och sjukvårdspersonal som deltog på övningen fick både praktisk- och teoretisk utbildning inför övningen. För att kunna utvärdera och optimera lärandet av övningarna fanns det en observatör vid varje skadeområde. Observatören gick igenom vad som var bra och vad hälso- och sjukvårdspersonalen behövde vara mer uppmärksam på.

I ordinarie uppdrag som sjuksköterskor inom vård- och omsorgsområdet agerar de snabbt och utifrån vana situationer och sjukdomar. Här blir det en helt annan situation. Ett krisläge kräver extremt snabba beslut och god kommunikation mellan varandra, säger Chanaka Jayawardana som är legitimerad sjuksköterska och en av utbildningsledarna för krisövningen.

Fler bilder från övningen

Övningarna genomfördes i kommunens Metodrum som används regelbundet för att utbilda både vårdpersonal i Väsby och från hela Stockholms län. Vid övningen användes sjukvårdsattrapper och rödfärgat vatten.

En kvinna gör hjärt- och lungräddning på en docka.

Maria Torell, sjuksköterska på Attendo gör HLR (Hjärt- och lungräddning) på en docka.

Vid en krisövning får två sjuksköterskor ta hand om många sårade och med olika skador. Statister spelar skadade personer.

Statisten Joel som ligger på golvet spelar bra och sjuksköterskorna Beatrice och Maria behöver agera snabbt. Bredvid Joel ligger en docka med attrapper som visar på svåra skador.

I ett rum förberett med digitala dockor, attrapper och statister som spelar skadade personer pågår en krisövning. Två sjuksköterskor ska hantera katastrofmedicin där många behöver vård och rätt prioritering blir viktig.

På bilden är det flera olika statister som agerar utifrån olika skador. Sjuksköterskorna Beatrice och Maria får träna på en realistisk situation vid en stor krissituation.

Försvarsberedningens rapport till grund

Försvarsberedningens rapport är grunden till övningen.

Försvarsberedningen har i rapporten Kraftsamling (DS 2023:34) konstaterat att basala kunskaper inom katastrofmedicinens olika områden bör besittas av all hälso- och sjukvårdspersonal.

Ta del av Försvarsberedningsrapport i sin helhet (Ds 2023:34) Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad: 25 mars 2024